Muslim ibn Aqil(A)


 

Namn och tilltalelse namn: Abu Abdallah, Muslim(A) son till (ibn) Aqil
Födelse: År 22 Hijra i den lysande staden Medina.
Far: Aqil ibn Abu Talib(A)
Moder: Aliya, som var en tjänarinna.
Fru: Seyyeda Ruqaya, dotter till Imam Ali(A).
Ställning: Muslim(A) var en av de mest respekterade i Bani Hashim (Hashims ättlingar, farfars far till Profeten[S]); han var en förnuftig, lärd och modig man. Imam Hossein(A) kallade muslim för ”mitt förtroende” och detta refererade han också till i sitt brev till Kufas invånare. På tal om hans tapperhet valde hans farbror, De troende mästare, Imam Ali(A), honom i slaget vid Seffin, då han lät honom vara i höger leden av armen tillsammans med Imam Hassan(A) och Hossein(A).

Profeten(S) angående Muslim(A)

Imam Ali(A) sade till Profeten(S): ”O Guds budbärare älskar du Aqil?” Profeten(S): ”O, vid Gud jag älskar honom en dubbel kärlek, en kärlek till honom och en kärlek som Abo Taleb(A) bär till honom, och hans son [Muslim(A)] kommer dö som martyr för din sons kärlek. De troendes tårar kommer då rinna för honom och de närmaste änglarna kommer skicka välsignelser över honom.” Sedan grät Profeten(S) till dess att hans tårar rann ner för hans bröst.  Sedan sade han(S): ”Jag för min klagan för vad mina ättlingar kommer få se efter mig till Gud [så Han dömmer de orättfärdiga]”.

Imam Hosseins(A) ambassadör till Kufa

Då Imam Hossein(A) fick motta upp till 12 000 brev ifrån Kufianerna såg han till att skicka en budbärare till Kufa för att förbereda stämningen, få en klar bild av vad som verkligen pågick där och för att ta ett lämpligt beslut. Och han litade på ingen av sina budbärare så som han litade på kusinen Muslim(A); detta för hans eleganta egenskaper som han bär på, nämligen hans visdom, tapperhet och förtroende.

Den 15 Ramadan år 60 e.H. (efter Hijrah – Profetens(S) utvandring från Mecka till Medina) begav sig Muslim(A) från den lysande staden Medina till Kufa tillsammans med Qais ibn Misher och två vägvisare.
Avresandes från Medina hade Muslim(A)med sig ett brev från Imam Hossein(A) till människorna i Kufa som löd:

”I Guds namn, den Nådrike, den Barmhärtige
Detta är ett brev från Hossein ibn Ali tillkallandes de troende kufianska muslimerna. Sannerligen är Hani och Sa’eed de sista utsända utav er och har nått mig och även era brev. Då det i de senaste breven har stått ’Vi har ingen ledare så kom till oss så att Allah(SWT) kan ena oss och samla oss under sanningen’ har jag [nu] skickat till er min broder och kusin och förtroende bland Ahl al-Bait(A), Muslim ibn Aqil. Om han skriver till mig att åsikterna är enade bland er och era respekterade män (ledare) med samma åsikt som i de brev jag mottog kommer jag, om Gud den Högste vill, att planera min avresa mot er. ”

Muslim(A) anlände till Kufa 5 Shawwal år 60 e.H., stannade hos Mukhtar ibn Abi Aboyde al-Thaqafi, och varje gång en grupp samlades så läste han upp Imam Hosseins(A) brev medan de grät. De blev över 18 000 man som svor trohetsed till Imam Hossein(A) och denna siffra är den lägsta återgivna bland återberättelser.

Muslim(A) skrev ett brev till Imam Hossein(A) i Medina sägandes:
Vidare, så ljuger inte kaptenen för sina anhängare, och hela befolkningen i Kufa är med dig; jag har fått trohetsed från 18 000 av dem, så bestäm därför din resa när du läst mitt brev.”

Yazids legosoldater skickade brev till Yazid och berättade för honom angående Muslims(A) ankomst, där de bland annat skrev:
”Vidare, så har Muslim(A) anlänt till Kufa och Hossein ibn Alis anhängare har sagt trohetseden till honom. Om du har någon i Kufa så skicka en stark man som lyder dig och handlar som du vill gentemot dina fiender, för Nu’man ibn (Kufas borgmästare) är en svag man eller så har han försvagats.

Yazid ibn Muwiya sände ett brev till sin borgmästare i Basra, ’Ubaydallah ibn Ziyad, där han bad honom att åka till Kufa för att ta kontrollen samt stå emot Muslim(A) och hans rörelse.

Vid Ibn Ziyads ankomst till ’Imarah slottet i Kufa började han med att varna oppositionen och de som är mot Yazids styre.
När Muslim(A) hörde om Ibn Ziyads ankomst och vad han hade lovat gick han ut från Mukthtars hus och in till Hani ibn Urwas för att bosätta sig där istället. Men Ibn Ziyads spioner fick reda på det och därför beordrade Ibn Ziyad att man skulle tillfånga ta Hani ibn Urwa och fängsla honom.

När Muslim(A) fick veta nyheten om Hani ibn Urwas fängslande beordrade ha att man skulle ropa ut bland människorna ”O frälsare av Ummahn (folket)” för då samlades människorna i Kufa Moskén.

När Ibn Ziyad såg detta, kallade han till sig några av staemhövdingarna och beordrade han dem att de skall gå ut i Kufa och få människorna att fly från Muslim(A) och samtidigt sprida nyheten om en arme kommande från Sham (Syrien).

När folket hörde om detta börja de splittras och orden såsom ”Fly, [andra] människorna kommer hjälpa honom så det räcker”, eller ”Imorgon kommer Shamborna – vad ska du med krig och ondska till?!” och så skingrades folk iväg. Detta spred sig bland folket tills dess att Muslim(A) fram till kvällen var helt ensam, utan någon vägvisare.

Han gick runt i Kufas gator tills han kom till en kvinnas dörr, som kallas To’a och hon stod vid dörren och väntade på sin son. Då hälsade han på henne och sade; ”O Guds tjänarinna kan jag få lite vatten?”, hämtade hon vatten till honom. När hon kom tillbaka efter att ha lämnat tillbaka vattnet såg hon honom sittandes utanför huset.
Då sade hon: ”O Guds tjänare, res dig och gå till din familj”.
Han svarade: ”O Guds tjänarinna, jag har inget hus i detta främmande land, vill du göra gott (genom att hjälpa mig) och nå belöning idag för att kanske kunna återgälda det en dag?”
Då sade hon: ”Vem är du?”
”Jag är Muslim ibn Aqil, folket kallade på oss och när vi besvarade deras kallelse svek de oss.” sade Muslim(A).
”Du är välkommen”, sade hon och han trädde in till huset: Kvinnan förberedde ett tomt rum till honom; hon bjöd honom på mat och dryck men han ville inte, utan bad henne för att tvaga sig och sedan bad han framtill gryningen. Då kom kvinnan och sade: ”Mästare, jag har inte sett dig sova.”
Då sade Muslim(A): ”Jag sov lite och såg då min farbror, de troendes Mästare, Imam Ali(A) och han sade till mig att jag snart skulle närvara dem; jag tror att det är mina sista dagar.”

Medan de pratade kom hennes son och då han såg henne komma in och ut från rummet, frågade han vem det var. ”Ingen” svarade hon [men] sonen ville då gå in och insisterade på att veta vem som var i rummet och då han fick han lova att inte berätta för någon berättade kvinnan. När morgonen kom gick hennes son till Ibn Ziyad och berättade om att Muslim(A) är hemma hos honom, allt för att få belöning eftersom Ibn Ziyad hade utsett en belöning till den som meddelar om Muslim(A) plats.
När Ibn Ziyad fick veta om Muslim(A) plats, skickade han sina soldater för att tillfånga ta honom, men Muslim(A) slogs emot, som de modigas slag. De [lyckads] fångata honom när han blev fylld av sår och skador.

När de tog Muslim(A) till Ibn Ziyad började Ibn Ziyad att svära åt honom och Imam Hossein(A), Imam Ali(A) och Aqil(A) men Muslim(A) var tyst utan att besvara. Sedan sade Ibn Ziyad: ”Ta honom till slottets torn, halshugg honom och släng ner hans kropp.” Bakr ibn Humran al-Hamri tog honom för att döda honom medan Muslim(A) prisade Gud och bad om Hans förlåtelse samt skickade välsignelse över Profeten(S) och hans ättlingar och sade: ”O Gud, döm mellan folket som kallade på oss och sedan svek oss.”

Sedan beodrade Ibn Ziyad att man skulle mörda Hani ibn Urwa och efteråt släpade man Muslims(A) och Hanis(RA) lik med två rep på Kufas gator.

Muslim(A) blev martyr 9 Thul Hijja år 60 e.h i ett beskyddande tillstånd av den ädla och rena religionen Islam.