Seger eller nederlag


 

Gråt eller skratt, glädje eller sorg eller även högre, livet och döden är obegriplig såvida inte dess källor är tolkade. Det finns skratt som får själen att smulas; det finns också gråt som återupplivar själen. Det finns liv i likhet med döden och det finns död som är identiskt med evighet och evigt liv. För att därför få en mer genuin förståelse så måste vi undersöka dessa fenomen djupare.

Seger eller nederlag verkar vara viktiga koncept i människornas liv. Nederlag likställs inte med att man dör; när de säger ”nederlag” så bör vi inte tänka på de som emigrerat från den här världen som besegrade. Men å andra sidan skulle inte heller en naturlig existens som lever på jorden under många år eller århundraden att nödvändigtvis räknas som en seger. Det finns allvarliga missförstånd kring dessa viktiga koncept i våra liv.

Om vi dessutom med seger syftar på absolut seger så vem kan räknas som den absoluta vinnaren? För en vild varg så finns det en annan varg som är vildare; för varje stark skapelse finns det en ännu starkare skapelse.

Under Ashura dagen så citerar Imam Hossein(A) följande dikt i en briljant resongemang:

Om vi överlever den här striden så har vi varit segrande från begynnelsen av tiden och vi möter nederlag (det är vad du skulle kalla det men) så har vi aldrig mött nederlag och kommer aldrig att göra.

Vår natur är inte baserad på rädsla; samtidigt vet vi att dö i blod kommer att förutsäga vår regering efter vår (martyrskap) och (vår hämnd kommer att krävas och tas).

Om dödens pil missar en person så kommer den att träffa bröstet på personen bredvid. Och det är sändebudet som informerar om tillintetgörandet av figurer i varje samfund; det har gjort många tills nu medvetna om deras bortgång.

Om kungarna varade för evigt och om de dyrbara själarna var odödliga (i den här temporära världen) så skulle vi också leva odödliga liv.

Tala om för förnekaren att vakna upp och ha i åtanke att de också kommer att lämna den här världen.”(1)

Imam(A) säger att han aldrig mött nederlag och aldrig kommer att göra det. Var är du? Om seger innebär en fortsättning av livet på den här jorden så är inte ödet för alla kungar och de ädla människorna annat än nederlag då döden slutligen tar över. Så var är segern?

Segern börjas först när vi lär känna oss själva. Först måste kontintenten för ens existens upptäckas såväl som centret för tankar och det som rör vad han är? Även om man endast lyckas med lite i det avseendet så är det väldigt viktigt då segern börjar från att man lär känna sig själv. När ens handlingar och gester baseras på denna princip så kommer han att vara segrande även om han dödas 500 gånger.

Har den som hittat ”sig själv” och kopplat upp sig med den gudomliga storheten någonsin mött nederlag? Är nederlag möjligt för den vars ord till Gud är: ”Min Herre, jag är nöjd med Dina beslut och jag underkastar mig Dina order; det finns ingen Gud förutom Du?” Sannerligen kommer den höga gudomliga kärlek att överstiga människan från ett sådant koncept av nederlag eller tillfälliga segrar och en sådan människan är en vars ljus inte ens släcks av döden.

Detta är betydelsen av seger; för den här personen har lyckats att få det huvudsakliga temat i hans liv att ringa; de andra människornas tema är inte uppenbart i jämförelse med en sådan människa.

Spengler, författaren till boken ”The Decline of the West”, reflekterar över det faktum att vår artikulering ibland blir felaktig. Sedan ger han ett exempel: ”Segrande är den vars skinande ljus fortsätter att öka även efter att han har dött; inte det att när han går bort så återstår endast en skugga som inbjuder de skarpaste svärden.”

Det är varför vi säger att verklig seger endast tillhör Profeterna(A) – annars och utan att upprepa så finns det en vildare varg för varje vild varg. Så seger måste kopplas till en orsak som kan göras evig.

Men å andra sidan är ropet ”O Hossein, vi önskar att vi var med dig” något som visar spetsen i människans aspiration underkastar sig Imam Hosseins(A) själ. Om svärden kontrollerar kropparna så styr han över de fria sinnena och styr över själarna. Vem är vinnaren mellan härskaren över de fria sinnena hos män kontra deras kontrollerade kroppar?

Om vi därför tittar väldigt noggrant så kommer vi inse att varje liten och stor incident i Karbala är ett tecken på Imam Hosseins(A) seger. Trots all oumbärliga problem och svårigheter, darrade han ens lite? Aldrig. Att riskera livet, döden, de unga barnen och spädbarnet; sådana frågor kunde inte tillföra det minste av tvivel i hans beslut. Han var verkligen bortom alla sådana frågor.

Ja, betydelsen av seger är annat än att lämna jorden. Vad som påbörjades från toppen kommer inte att sluta på jorden.

O Hossein! Evigheten tillhör dig. Du, resenären till det eviga, segern är din och kommer alltid att vara din. Eftersom din strävan är seger så är strävan som du skildrat för människan enh seger utan något nederlag. Ens liv och död förlitar sig på essensen i hans liv. Essensen i ditt väsen är kopplad till en evig Gud; därför är du evig och segrande för alltid.

 


 

 (Ovan är ett urval taget från ”Hossein(PBUH); Martyr of Mankind’s most advanced Culture” av Allamah Mohammad Taqi Ja’fari)

 Fotnoter:

1.  Lohof, s. 98 & 99.